Profil
Träningsblogg
RSS
HemsidaVar tog alla andra vägen? Är det bara jag som skriver här, eller är det bara jag som tränar? Säg ifrån om jag blir tjatig. 
Igår kväll körde vi ett lydnadspass på Elfsborgs BK. Var där i god tid för att få utrymme att köra framåtsändande. Det gick hyfsat, utan grupp. Skulle verkligen behöva träna detta med riktig grupp oftare än vad jag har möjlighet till. Hade tankar på att fråga fika-gänget om ett par stycken av dem var mutbara, men fegade ur. Saknar verkligen framåtsändandegänget vi hade på klubben en kort period. Där alla tränade samma sak och därmed utan knot ställde upp och stod i gruppen. Det var dock när Iza var tävlingshund, så Karlsson var bara med i ytterst begränsad omfattning.
Inkallning med backstrategi körde vi också med blandat resultat. Dock känns det som om vi är på rätt väg. Klurar vidare på det. Nu gäller det att öka avståndet. Tror jag ska ställa honom och gå långt ifrån och få honom att backa från stillastående så att han vänjer sig vid avståndet.
Sen tog vi itu med krypet. I måndags blev det nämligen också vissa svimningsattacker på det momentet, liknande tävlingen i söndags. Det känns helt enkelt som om han tycker det är tråkigt. Normalt sett är ju krypet ett moment där man vill ha hunden lugn och sansad. Men när de blivit så lugna att de nästan somnar…? Alltså triggade jag igång honom med en lammfläta så att han var halvt galen. Sen kommenderade jag ligg, och kryyyp! Och han kröp!
Han fick krypa långa sträckor, och när jag gjorde halt dök jag ner så att han fick tugga på lammflätan en stund. Farten blev betydligt bättre och han var “på” hela tiden. Dock var jag osäker på vad tempot gjorde med kryptekniken. Fick hjälp med att B tittade på (och kommenderade) och se … han kröp fortfarande med samma fina teknik, trots farten! Nu lär jag ju inte kunna trigga honom med lammfläta på tävling, men om jag bygger upp den positiva, taggade, känslan på träning borde det ju kunna hålla för en tävling då och då?
Kvällens platsliggning med skott var också en upplevelse. Eftersom det var relativt okända hundar som låg bredvid tänkte jag inte gå och gömma mig. Men när K låg och tittade sig omkring, ganska ofokuserad, smet jag in bakom containern. Och då skärpte han till sig markant. Containern visade sig ha ett titthål, perfekt i storlek för platsliggande borderterrier, så jag hade full koll. Intresset för allt annat avtog, han tittade stint åt det håll där han senast såg mig, och sen la han ner huvudet. Som grädde på moset pågick relativt högljudd och livlig framåtsändandeträning ca 8-10 meter bakom hundarna som låg. Detta rörde dock inte liten K i ryggen (och ingen annan heller), han låg stilla som en gråsten, åtminstone sedan matte försvunnit. 
Ikväll påbörjas träningen/laguttagningen för sjuhäradsmästerskapet. Troligen finns det de som är bättre lämpade att ingå i laget men reserver behövs alltid. Det bjuds på ett antal bra träningstillfällen och det vore ju synd att missa.
Det är nog bara du som tränar…:) Du är ju så flitig så man får komplex. Men skriv på för tusan, jag lär mig massor av dig!
Själv håller jag på med att fixa en massa detaljer här, för att göra det hela bättre och tydligare och mera funktionellt. Förhoppningsvis. Sen ska jag träna. Och sen ska jag skriva!
Jag hade vilodag i måndags och ofrivillig vilodag i går. I dag hoppas jag hinna med ett pass i kväll. Ska fixa till en godisburk med hål i som ska fyllas med riktigt smasken och sen kastas över huvudet vid framförgåendet.
Det är bara du som tränar! Jag har fortfarande inte tagit mig ur baksmällan av Dizzys platsbakslag och sen dess bara spårat och gjort micropass… Men idag är tanken att det ska bli bättre på den punkten och därmed också uppdaterat!
Och för guds skull, sluta inte skriva! Vi andra lär oss massor!
Vill bara påminna om att jag kör med trial & errormetoden. Allt som står är inte nödvändigtvis “rätt” i tränings- och metoddjungeln.
Och framför allt är metoderna terrieranpassade. 
Monster är en terrier. Iaf påminner han väldigt mycket om min första terriertant Peggy i temperamentet. Det finns väl förresten ingenting som alltid, i alla situationer är rätt.
Du måste ha tränat väldigt bra på att få ett lugnt kryp när du har lyckats få det för lungt, brukar inte det vanligtvis vara det stora problemet att hunden kryper för fort?
Tur att du har terriervana då.
Vad det gäller kryptempo finns nog alla varianter. En del har det ju väldigt jobbigt med tekniken och då blir det långsamt, men så långsamt att det alldeles stannar upp och “dör” trots bra teknik har jag nog aldrig varit med om innan. Och det hade inte domarna i söndags heller… Dom fnissade gott efteråt, men jag känner dem bägge två så jag tog inte illa upp.
Håller med modern. Det finns inga facit när det gäller hundträning. Men inspiration är ALLTID bra!!!
Och terriermetoder funkar nog ofta rätt bra på våra aussies. Dizzy är en långhårig pitbull har jag hört sägas… 
Haha… ja Iza är ju betydligt mer terrier än terriern. Det verkar som om terriers levereras i alla möjliga format.
Närå, jag tränar jag med. Men jag är förskräckligt dålig på att uppdatera, både här och där… Och dessutom var jag osäker på vad jag hade för lösenord *bankar mig själv i skallen*.
Men, nu minns jag och nu har jag tränat och n…. snart ska jag skriva om det.
Man kan använda länken “glömt lösenord” vid inloggningen…:)