Profil
Träningsblogg
RSS
HemsidaJag har tränat en hel del, men varit lite dator-off. Blir det när jag har jobbat intensivt…
I går körde jag och en kompis först spår, fältspår och tävlingsmässiga. Förutom att jag ganska tidigt la ut en godisburk efter påsläppet. Ulma spårade som en anka… segt, slarvigt men hittade alla pinnar och tog alla vinklar. På andra benet gick av spåret och la sig och rullade, då blev jag sur. Hon tittade förvånat på mig och lunkade tillbaka till spåret och gick några meter till och markerade pinnen, med en min som sa typ: var den där här du ville ha - kärring.
Sen åkte vi till klubben, körde igenom lydande, den gick bra. Hon var pigg och på och gjorde det mesta bra, sen budföringen, okänd mottagare och fiktiv tävlingsledare. Kände redan när jag satte ner henne att “här var ingen hemma” och mycket riktigt, när jag kommenderade så fick jag en blick som sa: Va, har jag aaaldrig hört. Nytt kommando och hon tar sikte på “tävlingsledaren” - henne har jag inte hälsat på, måste kolla upp.
Ett rejält nej och kallade tillbaka. Nyt nedsättning och tydlig inriktning och jag ser hur ett ljus går upp, jaha var det dit jag skulle. Nytt kommando och hyfsad galopp i väg. Men nästan framme så tar det stopp. Nähän han får ropa på henne och då går hon fram. Sen bra tillbaka…
Jag ber honom ropa på henne en gång och så skickar vi igen och nu gick hon klockrent.
Jag tror att damen är skendräktig, det är enda förklaringen till spunket jag kan komma på. Typiskt att det kom nu, kunde hon inte ha hållit sig en vecka till.
Ja skendräktiga tikar kan hitta på precis vad som helst. En sak är säker; de lever i sin egna lilla värld… Dåligt timat med tanke på kommande tävling, men vi får hoppas att hon skärpt sig till dess.
Exakt, egen lite värld är en extremt bra beskrivning av frk Ulma. Hon blir oerhört inåtvänd och brukar ligga i sovrummet på sin sovplats och vara som en murena i sin grotta om någon av de andra kommer nära…
Det trista är att hon löper punktligt som en klocka i mars och oktober, vilket betyder skendräktighet mitt i de flesta vårtävlingarna.
Den här gången har hon inte varit murena och jag trodde att hon inte var så påverkad och så kom det här…
Skendräktighet är inget kul. Sillen går just nu omkring med en plågad min och ser ledsen ut. Är otroligt känslig samtidigt som hon hör (inget fel på hörseln) väldigt dåligt så man ropar ett par gånger utan respons och blir sen irriterad och då blir hon sur och ledsen… ööööh. Som tur är så ska ju inte hon tävla mer, men ändå…
Om hon alltid löper samma tider, kanske en p-struta vore nåt för att skuta på ett löp och därmed få skendräktigheterna på lämpligare tidpunkter? Eller en kull valpar då…
I eftermiddag vandrade jag iväg i skogen, med henne matskål i handen och så stannade jag kvar och husse fick spåra med henne. Då jädrar vart det drag i linan :). Nu ska jag testa matskåls-spår i morgon med, fast då kanske på fält och se om vi inta kan få damen lite mera på hugget… för hungrig är hon som vanligt.
Är de inte underbara de små liven? Ibland är det j-ligt billiga, men ändå inte till salu, eller hur?
@Agnetha Exakt…
Hurra, i dag gick spåret topppen. Tror definitivt att det skulle ha genererat en 10 på tävling. Hopp om livet…
Träna inget mer nu då! Både du och Ulma ska ha den minnesbilden med er på söndag.
Det jag funderar på att ev göra är lägga ett “matskåls-spår. Utan krav och bara för att höja motivationen, i dag var hon klart på, vet ju inte om det beror på gårdagens matskåls-spår.