Lenas träningsblogg

Återupptagen passivitetsträning

Nej, jag försöker inte få till någon passivitet på klubben igen. Inte på länge än i alla fall. Däremot kör vi det på hemmaplan nu. En gång om dagen, när jag har båda hundarna med, stannar jag till uppe vid vattentornet och bara sätter mig ner på gräset. En gräsmatta där vi har tränat några gånger, där vi ibland leker, men oftast bara passerar. En plats där vad som helst kan hända alltså. Dessutom är det cykelvägar kors och tvärs, och det passerar cyklar, barnvagnar, mopeder, gamla tanter och ungdomar. Jag väljer tillfällena när Carrey också är med av den anledningen att det inte är särskilt svårt att vara passiv ens för ett Monster såhär på hemmaplan, men betydligt svårare att tagga ner när Carrey är med.

Jag började den här övningen igår (så jag kan inte påstå att det är en vana än), då tog det ett tag innan Monster lugnade ner sig, men med lite övertalning lade han sig ner och blev kliad på magen en stund, sen kunde han ligga och titta på förbipasserande. Idag när jag stannade och satte mig ner vände han sig om och tittade på mig, sen tog han ett skutt in mellan mina utsträckta ben, slängde sig på rygg och sa “klia mig”! Även passivitet ska ske med fart och fläkt, liksom… Efter att ha blivit kliad en stund, och efter att ha gnuggat ryggen ordentligt låg han sen fint och avslappnat och spanade.

Det verkar som om jag råkade hitta rätt här. Att ta det på en plats där inte hans förväntningar är alltför uppskruvade, där det kan vara helt utan krav, och jag därmed slipper tappa tålamodet. Kanske kan vi någon gång i framtiden även använda det här beteendet på klubben, och går det inte så får det väl vara så då.

Annars har det inte varit någon “riktig” träning, men promenaderna där Carrey inte är med har innehållit mycket linförighet, där vi kör på uthållighet mer än position och precision. Och det är väl konstigt att på promenad kan han gå med utmärkt kontakt i ett helt kvarter, men på träning klarar han inte mer än typ fem steg i taget. Vad är skillnaden egentligen? Dessutom har jag för det mesta bara torrgodisar på promenad, medan träning kräver korv för att få resultat. Är jag helt grundlurad av monsterhunden?

Möjligen relaterat:

Spara/dela med dig
  • Facebook
  • del.icio.us
  • Pusha
  • Bloggy
  • TwitThis
  • Google
  • Live
  • LinkedIn
  • Maila artikeln!
  • Skriv ut artikeln!

2 kommentarer till “Återupptagen passivitetsträning”

  1. Låter som en klok strategi med passiviteten, hoppas det går vägen.

    Mysko med linförigheten/uthålligheten. Har tyvärr ingen lösning på gåtan.

  2. Japp, du är grundlurad! Hahaha!!!!

    Eller jo, kanske är det så att han luras. Delvis iaf. För han kan garanterat bättre än vad du tror. Men å andra sidan kräver säkert träningssituationen större tankeverksamhet för honom än att “gå fint och glo på matte” ett kvarter eller två på promenaden. För det kan han ju. Det har han ju kunnat sen han var liten och därmed är det plättlätt. :-)

Lämna en kommentar