Profil
Träningsblogg
RSSDet har faktiskt blivit fart på min och Monsters träning nu. Jag har skrivit ett ambitiöst träningsschema, som till vissa delar spruckit redan (vilket mest beror på att jag inte riktigt tänkte mig för när jag skrev det), men ändå hållits förvånansvärt väl. Jag ska skriva om det lite så det blir mer realistiskt.
Vi spårade för första gången på länge förra veckan. Bara för att se lite vad som skulle hända la jag ett regelrätt appellspår. Det var varmt och väldigt blåsigt, och inte helt lätt. Eftersom de tidigare försöken med fältspår inte fungerat alls, och eftersom Monster aldrig (förutom vid några köksapporteringsövningar när han var bebis) presenterats för vanliga spårapporter tidigare, hade jag inga särskilda förväntningar alls. Men han satte av i galopp som om fältspår var den naturligaste sak i världen, och jag fick småspringa efter honom. Och det mest fantastiska var att han lika naturligt plockade upp apporterna, han som tidigare bara haft kända leksaker i spåret, som han inte varit speciellt intresserad av. Och hans intresse för pinnar i andra sammanhang är ganska måttligt. Hur kunde han veta det, att just dessa fyrkantiga pinnar var viktiga i just det här sammanhanget?
Sen spårade vi en gång till några dagar senare, med lite sämre resultat. Inte alls samma sug i linan, och han tappade spåret i första vinkeln och var sen inte intresserad av att ens försöka hitta rätt. Vad det berodde på vet jag inte. Kanske var han helt enkelt trött, det var ju en tämligen intensiv vecka med Sandra och Andreas och alla deras fyra hundar på besök. Jag selade iaf av och så fick han en ny chans ett par timmar senare då jag släppte på honom diagonalt mot andra benet. Han vinglade sig fram där (det var fortfarande både varmt och blåsigt och sidvind där), missade apporten men när han kom till vinkeln och fick spåret i medvind blev det det där suget i linan igen och jag fick den där galopperande rumpan framför mig.
Statusen när det gäller spåret är alltså klart godkänd. Högstanivån är redan nu tävlingsmässig. Det behövs givetvis en hel del träning, framför allt i olika väder och även på morgonen som det troligen blir på tävling. Men det ser mycket lovande ut.
Lydnad tränar vi också. Ofta men inte så länge varje gång. Och jag försöker hålla ner antalet moment varje gång vi tränar också. Jag ska rapportera statusen där senare.
Det finns iaf en plan om start i appellen på vår hemmatävling i oktober. Om vi kommer att genomföra det är inte alls säkert, allt hänger egentligen på hur det går med lydnaden, framför allt hur det ser ut med lydnaden på klubben framöver. Det går framåt med det mesta, men jag vet inte om det går fort nog. Och samtidigt vill jag inte förstöra något genom att ha för bråttom heller.
Men vi är på gång! Banne mig.
Kul att ni är på gång! Men du… försök förhindra att han galopperar i spåret. Håll emot i linan till ett “bra” tempo istället, så är dessutom risken mindre att han tappar spåret.